tisdag 23 december 2008

Det är nu 4 månader sen du somnade in....

Min älskade fina lilla mamma, vad jag saknar dig, hur kunde livet bli så här?
När vi trodde att du var frisk, så var du egentligen dödssjuk
Varför såg vi ingenting, varför visade du inte att du hade ont, förrän det var för sent, eller det var nog redan försent:(
Det är så många frågor som man aldrig kommer att få några svar på.
Jag minns när du låg på lasarettet, när läkaren ringde och ville att vi alla skulle komma till dig , för du hade svårt att andas, var orolig och säkert jätterädd, vilket du inte visade för oss barn eller din man, men jag kan förstå hur rädd du egentligen måste ha varit.
Du låg och sa, det är tråkigt,det är tråkigt, det var det enda negativa som du sa, min älskade mamma.
Du kämpade , kämpade in i det sista , innan sjukdomen tog överhand.
Vill att du ska veta, att du är min älsklings mamma och jag saknar dig så att det gör ont , men det är skönt att veta , att du inte behöver ha ont mera.

Älskar dig av hela mitt hjärta, saknar dig, längtar efter dig, vill ha dig här hos mig och känna dina fina goa, underbara kramar som bara du har, din lukt, din närhet, den fina goa mamma som du var ,,,,saknar dig,,,,,,Lena och barnen.

Inga kommentarer: